-Nu slänger vi skiten, sa Florö i ett oväntat energiryck. Man kan inte ens fånga fisk med den. Han hade hållt sig vaken i flera timmar för att se om det nappade med det nya betet syrad makrill.
-En och annan surhaj borde man ha fått ändå, sa Asta fundersamt. Vad börjar vi med? 
-Sillen, sa Coco. Kapten kan få för sig att den går att äta. Han gillar sill.
-Äta sill, sa Hells Angels. Är han helt svensk eller?
-Utpräglat norsk skulle jag vilja påstå, sa Coco.
Florö dök upp med den stora lådan. Sexton kilo prima spekesill. 
-Florö! väste Asta. Vänd om! Kapten är på ingång.
Florö retirerade in i mässen och sköt in lådan under matbordet. Han la sig raklång som vanligt på den väggfasta soffan. Hells Angels bänkade sig mitt emot och rullade en cigarrett. Kapten tittade in och såg energisk ut. 
-Det blåser bra idag, sa han. Hur går det med seglet?
-Jo Kapten, sa Hells Angels och lyste upp. Vi borde nog titta på det, du och jag. 
Han tog Kapten i rockärmen och drog med honom upp på bryggan. Där fladdrade det hemmagjorda seglet i grön gummipresenning från bommen av två hopsvetsade lyktstolpar, skänkta av gatukontoret i Egersund. Det såg ut som ett gigantiskt vikingasegel. Just nu buktade det inåt.
-Jag tänkte du skulle titta på det här, sa han och pekade. Ett mycket märkligt fenomen. 
-Vi har fullt segel, sa Kapten.
-Ja, sa Hells Angels. Och vi minskar i fart.
-Kan det vara att vi går över ekvatorn? sa Kapten förbryllat. Ett okänt elektromagnetiskt fenomen?
-Något skummelt är det, sa Hells Angels. Jag skulle nästan vilja säga att vi seglar baklänges.
-Det verkar innovativt, sa Kapten.
-Så jag föreslår att vi tar ner seglet så vi kommer över ekvatorn någon gång.
-Bra idé, sa Kapten. 
Under tiden flöt en envis kartong på Stilla Havets blå vågor innan den med en uppgiven suck sakta singlade genom fyratusen meter okänt vatten.
-Jag skulle också ha tvekat, sa Asta och spejade ner i djupet efter makrillen som gick samma väg. 
-Nu går vi över ekvatorn, skrek Hells Angels. 
Varpå alla slet tag i sina instamatic-kameror och rusade upp på bryggan. 
-Och framåt går det också, sa Kapten stolt. Ett tag trodde jag vi hade kommit på något epokgörande.
-Men det var det också, sa Hells Angels. Segla baklänges. En äkta norsk uppfinning. 
-Jag blir glad om vi kommer fram, jag, sa Coco och tackade ja till en konjak. 
 

Nästa avsnitt

Till innehållsförteckningen

Arkiv

copyright  hamnqvist