Ur arkivet

Måndag den 3 oktober 2005
Det mest förbjudna

-Nu drar det ihop sig, sa Beata.
-Det trodde man inte, sa fanskapet.
-Tänk vad tiden går, sa Asta.
-Nu slutar ni tjata om detta, sa Coco och slängde en Vogue i väggen.
-Vad ska vi ge henne, sa Beata.
-Lugn och ro, sa Coco.
-Jag tycker att vi samlar ihop till spa, sa Asta. Spa är bra.
-Slätar ut en och annan rynka, sa Beata.
-Shh, sa fanskapet.
-Här has inga rynkor, sa Coco och kisade ursinnigt på dem där de satt i soffan och kucklade.
-Jodå, sa Beata, en och annan har du allt.
-Men det är naturligt i din ålder, sa Asta.
-Här has ingen ålder heller, röt Coco.
-Snart har du massor med ålder, sa Beata. Om två dagar närmare bestämt.
-Jag vet folk som planerat i åratal för sin födelsedag, sa Asta.
-Jag planerar ett mindre massmord, sa Coco.
-Då får du inga paket på din 50-årsdag, sa Beata.
-Här has ingen 50-årsdag, sa Coco och damp ner i soffan.
-Har jag inte talat om det för er, sa fanskapet. Man tar inte det ordet i sin mun.
-Han har rätt, sa Coco. För en gångs skull.
Fanskapet klappade henne uppmuntrande på lillfingret.
-Tids nog är ni där, sa Coco. Vill ni att alla tjatar om uppvaktning? Kräver buffé och otäckt bubbelvatten i svårdiskade glas? Bränner cd-skivor med Sven-Ingvars bästa?
-Sven-Ingvars, sa Beata. Så pervers kan väl ingen människa vara?
-En 50-årsdag lockar fram det sämsta i dem, sa fanskapet.
-Så jag tänkte vara diskret, sa Coco.
-Du smiter med andra ord, sa Beata.
-Jag åker bort en sväng.
-Med de här, sa Beata och viftade med några flygbiljetter.
-Ja, sa Coco.
-Ska vi bränna upp dem, sa Beata. Eller vad tycker du?
Coco kastade sig över soffbordet för att rädda sitt flyktförsök. Beata försvann bakom soffan.
-Du behöver inte vara orolig, sa Asta. Vi ska också åka.
-Vem vill gå miste om en månad på Bahamas, sa Beata bakom soffan.
-Kocken är visst bra på crème caramel har jag hört, sa fanskapet.
-Och vi behöver lite semester, sa Asta.



Arkiv

copyright  hamnqvist