Måndag den 26 september 2005
Hemma bäst?
-Jag reser bort, sa Beata.
-Nu? sa Asta och dekorerade ett lönnlöv med bladguld.
-Det är höst, sa Beata bistert.
-Var ska du åka, undrade Coco från soffan. Hon vände blad i ett resemagasin.
-Någonstans där det är varmt, sa Beata. Där det finns blommor, sommar.
-Söderhavet, sa Asta. Söderhavet är fint.
-Och långt borta, sa Coco.
-21 timmar med flyg från London, sa Asta. Det är inte så farligt.
-Jag tänkte mer på Karibien, sa Beata.
-Orkansäsong till december, sa Coco. Läser du inte tidningarna?
-Bara undantagsvis. Men Thailand då?
-Tyfontider.
-Monsunregn, sa Asta och rös. Nästan som hemma. Regn på höjden och längden och tvären.
-Borta bra, sa Coco, men....
-Du kan åka på meditationskurs, sa Asta. Få handpåläggning för 10.000 kronor och komma hem som en ny människa.
-Du kan gå till din husläkare och berätta om din affektionsfobi, sa Asta. När jag gjorde det fick jag åka på rekreationscenter i fyra veckor. Hemskt trevligt.
-Blev du mindre fobisk, undrade Coco.
-Nej, men nackspärren gick över.
-Vad är det för fel på en vanlig liten charterresa till solen, sa Beata.
-Det blir så dyrt, sa Asta.
-Solen är längre bort vid den här tiden, sa Coco.
-Vi tänker bara på ditt bankkonto, sa Asta.
-Som vi för övrigt har tömt, sa Coco.
-Tömt? Har ni tagit alla mina pengar?
Beata plockade ner farfars bössa från väggen.
-Vi behövde lite tillskott till senaste investeringen, sa Coco.
Hon lade fram ett kuvert på soffbordet. Beata petade på det med bössmynningen.
-Ska du inte titta vad det är i?
Asta la ner målarpenslarna och såg förväntansfull ut. Beata tog upp kuvertet och drog fram några gulaktiga avlånga papper.
-Mexico, sa hon.
-Jag vill se Diego Rivera och Frida Kahlo, sa Asta.
-Och jag blev så sugen på quesadillas, sa Coco. Så det är bara att packa.
-Ibland är ni nästan helt ok, sa Beata.
-Nära skjuter ingen hare, sa Coco och vände bort mynningen.
Arkiv
copyright
hamnqvist
|