Ur arkivet

Måndag den 9 februari 2004
Cirkusprinsessorna

-Jag tror jag var lite hastig, sa Asta och tittade på Säkkijärvin som snarkade på en tältsäng i hallen.
-Det går fort att ta fan i båten, sa Coco.
-Det är värre att ro honom i land, sa Beata.
-Frågan är var jag ska sätta iland honom, sa Asta.
-I äktenskapets trygga hamn kanske?
Coco flinade rått.
-Var inte löjlig, sa Asta. Jag har precis räddat honom från den.
-Vaktmästare sökes till vaduvill-cirkus, läste Beata i platsannonserna.
-Perfekt, sa Coco. Vi åker dit.
-Det kanske finns fler jobb där, sa Beata.
-En sak i taget, muttrade Asta och började packa ihop den sovande Säkkijärvin.
Några timmar senare kom de hem igen, utan Säkkijärvin.
-Det känns konstigt, sa Asta. Jag trodde han hade saknat mig lite i alla fall.
-Några cirkusprinsessor lär vi inte bli, sa Beata.
-Han hade mage att tro att jag skulle bli en bra clown, sa Coco.
-Du får inte misshandla cirkusdirektörer på det där viset, sa Beata. Man skulle kunna tro att du är medlem i någon religiös sekt.
-Som den där kvinnan i Livets ord, sa Asta och såg lite gladare ut.
-Vad var det med henne, undrade Coco misstänksamt.
-Hon sextrakasserade en stackars bonde på Skara-slätten.
-Och när hon inte fick tillräckligt med sex - han orkade inte med fyra gånger om dagen - så försökte hon kastrera honom.
-Då gick han till polisen, sa Beata.
-Jag försökte inte kastrera cirkusdirektören, protesterade Coco.
-Snarare strypa honom med säkerhetslinan, sa Beata.
-Jag utövade mild påtryckning.
-Mutor fungerar bättre som smörjmedel än strypsnaror, sa Beata. Läser du aldrig tidningarna?
-Hells Angels klarar sig bra, sa Coco.
-De skjuter folk, sa Beata. Det är en helt annan sak.
-Men jag då, sa Asta. Här har han övergett mig för en undersöt, vidjesmal cirkusprinsessa utan att ens blinka och ni sitter bara och gafflar om karlar.
-Du ville ju inte ha honom.
-Inte då, sa Asta. Nu är det annorlunda.
-Nu när han inte vill ha dig?
-Vad är det för sport annars, undrade Asta och knäppte på teven.
-Det har du ju rätt i, sa Coco och slängde sig i soffan.
-Vem vill ha kaffe, sa Beata.



Arkiv

copyright  hamnqvist