Måndag den 7 juni 2004
Lite spa för pengarna
-Nu är det snart semester, sa Beata och vände ut och in på plånboken.
-Var tog reskassan vägen? undrade Coco som låg på soffan och målade tånaglarna.
-Titta inte på mig, sa Asta.
-En del försvann i aktiespekulationer, sa Beata, och några korvören försvann när vi renoverade köket efter Astas matlagningskurs för cirkusartister.
-Men det blev snyggt, sa Asta.
-Problemet är att vi inte har råd med semester, sa Beata.
-Hur ska vi då orka med den långa svåra hösten? sa Coco och blåste på sina tår.
-Vi arbetar inte ihjäl oss, sa Beata.
-Vi kan behöva luftombyte ändå, sa Coco.
-Det står om spa i tidningen, sa Asta och visade upp en helsida i morgondraken.
-Det har vi inte råd med, sa Beata.
-Det vi inte har råd med kan vi göra själva, sa Coco.
-Måste man inte värma en massa lera och ha badkar fulla med alger för att det ska räknas som spa?
-Och? sa Coco. Vi har nytt kök och ett badrum som behöver renoveras.
-Det är kanske inte en så dum idé i alla fall, sa Beata.
En vecka senare ringde det på dörren.
-Nu kommer vår första kund, kvittrade Beata och rusade ut i hallen.
-Var det bara du? sa hon sen.
Postis kom in med ett paket.
-Det är till dig, sa han och räckte paketet till Coco.
-Ah, lite undergörande medel från Moldavien, sa Coco. Det kom fram fort.
-Flygfrakt, sa Postis. Vi fick det direkt från polisen som tog det vid gränsen.
Det ringde på dörren igen.
-Nu kommer vår första kund, sa Asta och gick ut i hallen.
När hon stängde den igen några timmar senare suckade alla samfällt.
-Det här gör vi aldrig om, sa Coco.
-Det var ett förfärligt tungt fruntimmer, sa Postis och torkade svetten ur pannan.
-Och krävande, sa Beata. Skulle ha massage och manikyr och uppassning och gud vet vad.
-Det är det de betalar för, sa Coco.
Det ringde på telefonen. Coco svarade. När hon lade på såg hon bekymrad ut.
-Det var en kund till, sa hon. Ryktet har spritt sig om vår hälsobringande lerinpackning.
-Vi öppnar inte, sa Asta.
-Vi åker bort, sa Beata.
-Vi skrämmer iväg dem, sa Coco.
-Det ska inte vara så svårt, sa Postis tröstande.
-Nej, det är vi också bra på, sa Coco och satte in vampyrtänderna.
Arkiv
copyright
hamnqvist
|