Tropea är en liten stad på Kalabriens kust, några mil från Messinasundet. Enligt några bedårade svenska journalister var det en orörd pärla, fri från allt otäckt turistiskt man vill undvika på chartersemestern.
-Perfekt, tänkte jag, och packade ner Asta, Beata och Coco i det undermedvetnas kappsäck och åkte med en kamrat i levande livet.
Vi kom fram mitt i natten. Jag klev ut ur flygplanet och möttes av det där fuktiga, varma mörkret som alltid gör mig semesterberusad och salig.
-Det här blir perfekt, sa jag.
-Jag är mörkrädd, sa kamraten.
På morgonen vaknade jag av en kakafoni på italienska utanför vårt rum.
-De här människorna behöver en logoped, sa jag. Hör hur de förstör sina röster.
-Kaffe, sa kamraten som inte var vaken.
-Undrar vad de gör, sa jag och stack ut huvudet genom träjalusierna.
-Det låter genuint italienskt i alla fall, sa kamraten.
Vi lyckades släpa oss upp och hitta ner till stranden där luften vibrerade av mambo i eurodiskotappning och lekledaren från hotellet aktiverade alla glada. Vi stela nordbor låg stilla på våra solstolar och läste böcker. När solen började stå lågt började jag skruva på mig.
-Är du hungrig nu igen? sa kamraten som har svårt att förstå att folk ska behöva proppa i sig mat när man kan leva på kaffe, cigarretter och lemon soda. Motvilligt gav hon med sig och började bespetsa sig på en äkta italiensk pizza. I Tropea finns gott om restauranger. Jag ögnade igenom menyn som kyparen lagt fram åt mig.
-Wurstel på pizzan kanske?
-Wurstel?
-Menyn är översatt till tyska. Och till engelska också men det heter wurstel då också. De kanske inte har wurstel i England.
-Illavarslande, sa kamraten.
-Bitte, sa kyparen.
-Vorrei un pizza, sa kamraten. (Ung. jag skulle vilja ha en pizza på väluppfostrad italienska.)
-Mit wurstel oder mozzarella, undrade kyparen.
-Mozarella per favore, fräste kamraten.
-Tedesca? sa kyparen.
-Svedese, sa jag. Henke Larsson. Zlatan.
Kyparen såg genast vördnadsfullt på oss.
-Mozarella, subito, sa han och försvann.
-Det är fotboll som är nyckeln till Tropea, sa jag.
-Matchen börjar kvart i nio, sa kamraten som hade koll på gruppspelet.
-Det blir kanske en ok semester i alla fall, sa jag.



Arkiv

copyright  hamnqvist