I drömmen svävar ett par röda kängor i luften. Det är trubbiga barnskor med dragkedja och de flyger sakta omkring i den gamla trapphallen i skolan där jag gick i för många år sedan. Drömmen får mig att minnas björnklister, nyvässade blyertspennor och potatisplättar med lingonsylt. Fossilen som ligger inbäddade i stentrapporna och röda lönnlöv att ta med sig in till teckningslektionen.
Det är något ordningssamt och tryggt strukturerat med hösten. Då får man ta vårens kaos och sortera in det i sina respektive fack, gärna inslaget i nytt papper. Nu är det slut på knoppar som brister och hjärtan som går i kras. Fritt fram för varma ylletröjor och skogsmullemys.
Så brukar jag tänka. I år blir jag överrumplad av melankolin.
-Ska den ta slut i år också? undrar jag när löven gulnar. Det var ju sommar alldeles nyss.
-Jag har knappt hunnit vara vårdeprimerad, sa en stressad kollega. Och nu är det snart jul.
-Så du pratar, svarade jag kort.
Strängt taget har hon rätt. Första advent knackar på.
-Men så kan man inte ha det, protesterar jag. Lida hela livet, vad är det för dumheter? Det räcker väl att våren är hemsk. Ska hösten bli eländig nu också?
-Så är det, säger en annan kamrat medan han försöker dränka sorgen i en pilsner.
-Det måste ändras på, säger jag. Vi måste sprida ut årstiderna bättre. Få ett jämnare psykiskt klimat. Fördela livsglädjen mer demokratiskt.
-Hur skulle det gå till, undrar han.
-Jag ska skicka en petition till riksdagen.
-Och vad skulle det göra för skillnad?
-De blir tvungna att göra någonting åt problemet, säger jag. Det är deras jobb.
-De skickar den bara vidare på remiss, säger han.
Det var en hake förstås.
-Vad finns det för remissinstanser för livsglädje?
-Säkert en hel hoper, säger han och beställer in en ny öl. Vin&Sprit, Svenska spel, AMS, Skandia - nya försäkringar kan göra susen - eller jordbruksverket.
-Ja, säger jag och nappar på odalmännen. Vi kan föreslå att de inte bara tillåter genmanipulerad majs utan även genmanipulerad livsglädje. Gladare celler till folket.
-Är det inte biverkningar på det där genmanipulerade mojset?
-Försöksråttorna blir sjuka men det får man ta i utvecklingens heliga namn eller hur?
-Jag tycker inte om att känna mig som en råtta, säger han.
-Det kommer du att göra om du fortsätter i den där takten, säger jag ampert när han sveper det sista av ölen.
-Var dag har sin plåga, säger han filosofiskt.
-Aldrig i livet, säger jag och sätter av för att hinna sätta ihop en inlaga mot överdrivet bruk av negativa tankar i vardagslivet.



Arkiv

copyright  hamnqvist