Ur arkivet

Måndag den 20 december 2004
Kommersiella motkrafter

-Jag vill inte ha några julklappar, sa Asta.
-Klart du ska ha julklappar, sa fanskapet. Jag har fixat flera stycken.
-Julklappar är en del av det här kommersiella träsket vi hamnat i, sa Asta. Jag ska göra upp med det en gång för alla.
-Och sluta se på dokusåpor?
-Inga fler dokusåpor.
-Inte ens blod och ruttnande kroppsdelar i Las Vegas?
-Det är ingen dokusåpa, sa Asta. Det är kultur.
-Väldigt tveksamt om man ska kalla CSI för kultur, sa fanskapet. Brottsplatsutredning. Intressant och äckligt och lite upprörande för känsliga sinnen men inte kultur.
-Kroppskultur?
-Förfall snarare.
-Men i alla fall, sa Asta. Julen har urartat.
-Så här har det varit länge, sa fanskapet.
-Det handlar bara om att konsumera.
-Fest och överdåd, sa fanskapet. Det är också jul.
-Vi glömmer det kristna budskapet.
-Men vi kommer ihåg det gamla hedniska.
-Julen är en religiös högtid, sa Asta.
-Och midvintersolståndet en uråldrig hednisk dito, sa fanskapet.
-Man kan inte fira båda, sa Asta.
-Å andra sidan är det precis det vi gör, sa fanskapet. Utan att egentligen tänka på det. Titta på julbordet. Där ligger asarnas galt i olika skepnader. Skinka, pressylta, grisfötter.
-Grisfötter, sa Asta.
-Nej, det är ingen människa som äter grisfötter längre, sa fanskapet.
-Som är så gott.
-Gott? Fanskapet drog in klövarna.
-Mormor kokade grisfötter till jul, sa Asta drömmande. Där låg de i fin gelé, fulla med små ben som man fick gnaga på.
-Du är makaber, sa fanskapet.
-Lite gammeldags bara, sa Asta.
-Då kan du vara gammeldags nog att ta emot en julklapp, sa fanskapet. Eller två.
-Men jag har inte hunnit köpa någon åt dig, sa Asta.
-Skriv ut en check, sa fanskapet. Det är tanken som räknas.

Arkiv

copyright  hamnqvist