Ur arkivet

Måndag den 18 oktober 2004
Tala med dem

-Ska du inte ha en påtår, undrade fanskapet en lördagmorgon. Till korsorden.
-Jag tror att jag ska ta en dusch, sa Asta. En lång dusch.
-Men vi brukar ju alltid lösa korsorden i fyra timmar?
-Inte i sängen, sa Asta. Det måste bli en ändring.
-Varför ändra ett vinnande koncept, undrade fanskapet och skopade upp lite sump.
-Jag hade en så otäck dröm, sa Asta. En sanndröm.
-Det är väl inte så märkvärdigt, sa fanskapet. Drömmer lite sant gör vi ju alla nu och då.
-Det var små djur i den, sa Asta. Kryp. I sängen.
Fanskapet tittade betryckt ut genom fönstret.
-Ska vi hålla på länge, undrade han till slut. Byta lakan stup i kvarten och hålla på?
-Det är väl ett lindrigt pris för att kunna sova gott om nätterna, sa Asta med gäll röst.
-Men nya lakan är så stela och tråkiga. Insovna lakan är mjuka och goda.
-Äckliga, sa Asta.
-Varma och väldoftande, sa fanskapet. Tala med dem.
-Tala med dem?
-Diplomati, sa fanskapet. Känn din fiende. Se alternativ. Hitta förhandlingslösningar.
-Vad kan man förhandla med ett kvalster om?
-Kan de tänka sig att flytta? Vill de absolut ha Asta-skinnflagor eller går det bra med vanlig katt? Kan de bli vegetarianer? Pröva poweryoga kanske?
-Du är galen.
-Men glad.
-Jag ska tänka på saken, sa Asta. När jag duschar.
Nästa morgon slog de upp yogainstruktionsboken, satte sig i lotusställning, fanskapet på kaffefatet, Asta på en kudde.
-Nu ska vi tona in på kvalstrens våglängd, sa fanskapet med mässande röst.
-Oum mani kvalster oum.
De djupandades några minuter.
-Jag hör röster, sa Asta.
-Det är syret, sa fanskapet.
-Nej, det är en kör av små röster, sa Asta.
-Jag hör, sa fanskapet. Fascinerande.
-Kan det vara så enkelt?
-Jag visste inte att kvalster gillar dokusåpor, sa fanskapet.
-Någon målgrupp måste de ju ha, sa Asta och flyttade ut bäddmadrassen framför teven.
-Åt var och en efter behov, sa fanskapet och bläddrade fram korsordet.
-Av var och efter förmåga, sa Asta och letade rätt på suddgummit.



Arkiv

copyright  hamnqvist