-Jag tror jag ska ta mig ett hederligt arbete, sa Asta.
-Lycka till, sa Coco.
-Vad menar du med det?
-Det är ont om hederliga arbeten, sa Coco.
-De söker handläggare på arbetsförmedlingen, sa Asta. Hederligare än så kan det väl inte bli.
-Säg inte det, sa Beata.
Under två veckor såg de inte röken av Asta. Hon var uppe med tuppen och ute ur huset innan någon hunnit vakna. Men en dag satt hon i morgonrock och rörde i kaffekoppen som vanligt.
-Är du sjuk, sa Beata och luktade på kaffet. Hon hällde ut det i vasken.
-Jag är luttrad, sa Asta.
-Det behöver man inte sjukskriva sig för, sa Coco. Det är en del av jobbet.
-Jag trodde att det var en hederlig arbetsplats, sa Asta. Ordning på torpet, inventering av gem och etik och moral.
-Och nu har du upptäckt att chefen håller lukrativa föredrag på arbetstid?
-Åker limousin till jobbet varje morgon?
-Ger barnen lyxrenoverade lägenheter på Linnégatan?
-Om det vore så tjusigt ändå, sa Asta.
-Åker de bara taxi?
-Bor själva i lägenheten?
-Rötan har spridit sig i hela organisationen, sa Asta dystert.
-Man stjäl suddgummin, sa Coco.
-Och kopieringspapper, sa Asta. Skriver ut privata saker på arbetstid.
-Undrar hur många kronor det kostar arbetsgivaren?
-Flera hundra i månaden säkert.
-Slår man ut det på 100 anställda så blir det en slant.
-Säkert en enrummare på Linnégatan, sa Beata. Efter några år.
-Efter många år, sa Coco.
Hon kryddade det nybryggda kaffet med en nypa chili.
-Det blir nå´t för Skattemyndigheten att bita i, sa hon med en grimas.
-En handläggare per anställd, sa Beata. Gånger kopieringsark.
-De har väl viktigare saker för sig på Skattemyndigheten, sa Asta oroligt.
-Det ska du inte lita på, sa Coco. Har du redovisat den där gratislunchen du fick första dagen?
-Tänkte inte på det, sa Asta.
-Då kommer fogden och hämtar dig, sa Beata.
-Bäst jag går till jobbet, sa Asta.
-Ha en bra dag, sa Coco och tog hennes uppvärmda stol.



Arkiv

copyright  hamnqvist