-Ska vi vara kattvakter nu igen, sa Coco. Räcker det inte med grannens hår av hin?
-Jag trodde att du lärt dig tycka om henne, sa Beata.
-Hennes matte har inga filmproduktioner på gång just nu, sa Asta.
-Jag glömde det, sa Beata. Ingen plats i creditlistan, ingen kärlek.
-Men likt förbenat snor det en katt runt mina ben, sa Coco.
Den håriga varelsen satte klorna i henne.
-Den bara sträcker lite på sig, sa Asta och lossade katten från Cocos knän. Jag har ett par extra strumpbyxor om du behöver.
-Klart jag behöver, sa Coco surt och tittade på sina randiga ben.
-Det här är en riktigt välartad katt, sa Beata.
-Och duktig jägare, sa Asta.
-Ska vi bli av med kackerlackorna en gång för alla menar ni?
-Pälsängrar heter det, sa Beata.
-Vi får väl se om kattskrället duger någonting till, sa Coco och gick ut i det brusande storstadslivet på Tredje Långgatan.
På den tredje dagen kom katten insläpande med byte till boet.
-Gå in och väck Coco med den där, sa Beata och öppnade dörren till Cocos sovrum.
Efter ett tag hördes ett vrål. Beata log i mjugg. Coco slog upp dörren till köket.
-Vi kommer att bli rika, sa hon. Katten är ett underverk.
De tittade på henne och blinkade av förvåning.
-Såg ni inte Tyson när han kom in i mitt rum? sa Coco. Med en skata i munnen?
-Han hade kanske någonting med sig, sa Beata.
-En levande skata, sa Coco. Katten har ruter i sig. Här skulle göras upp. Vilken match.
-Slogs de? sa Asta.
-Tass mot näbb, sa Coco. Tyson skulle ha vunnit ronden om jag inte blivit så till mig.
-Var det därför du skrek? undrade Beata.
-Han fick in en rak höger, sa Coco, men skatan jabbade med näbben.
-Och sen? sa Asta andlöst.
-Han tappade koncentrationen och skatan fegade ur, sa Coco. Hon sitter på gardinstången. Vi får väl släppa ut henne. Men vi kan starta en helt ny tävlingsgren. Bli rika på vadslagning och dopade skator. Världen är vår.
Tyson strök sig mot hennes rivna knän.
-En riktig högoddsare, sa Coco ömt och kliade honom bakom örat.
-Wrauu, sa Tyson hest.



Arkiv

copyright  hamnqvist