Måndag den 9 september 2002
Röster i natten
-Säg det inte, sa Coco nästa natt när Asta stod skakande
på sängen igen.
-Det är ett monster under sängen förstås, sa Beata.
Jag hämtar sopen.
-Det är faktiskt det, sa Asta. Och det dräglar.
Coco tittade ner på golvet. Sen satte hon sig på Astas
byrå och drog upp fötterna. Ett långdraget ylande hördes
under sängen.
-Vad var det? sa hon.
-Jag vet inte, svarade Asta. Men det låter otäckt.
Beata kom in med sopborsten och svepte ett tag under sängen.
-GRRRRWWLLL, hördes det och så försvann den. Det krasade
illvilligt och sen kom sopen tillbaka. Beata böjde sig ner för
att titta efter.
-WROOOEEEUUWLLL, tjöt det under sängen.
-Iaahhh, sa Beata och tog skydd bakom skrivbordet.
-Giftgröna ögon? sa Asta. Dräglande käftar?
-Nå´t åt det hållet, sa Beata.
-Vi får ringa räddningstjänsten, sa Coco.
-Jaaa, gör det, sa Asta och fick två små skära
rosor på kind.
-NU! sa Beata. Det här är en nödsituation.
Coco hoppade ut i farstun. Samtidigt ringde det på dörren.
Det hördes röster. En liten kvinna kom in i sovrummet.
-Alltihop är mitt fel, sa hon. Jag glömde balkongdörren
och hon måste ha hoppat över.
-Hon? sa alla tre.
-Jag hoppas att hon inte har förstört någonting, sa
kvinnan och ålade in under sängen.
-Hon åt upp vår sopborste, sa Beata. Bästa kvalitet.
-Hon älskar sopborstar, hördes det dämpat under sängen
och sen nös hon kraftigt.
-GRRROOORRRWWWWWLLLLIIIEEEYYY.
-Ja ja lilla vän, sa kvinnan under sängen. Det blir bättre
när vi kommer ut härifrån och du kan få din blodiga
lever.
-Jag tror att vi har blivit skonade, sa Beata.
-Det känns skönt att ha sin lever intakt, sa Asta.
-Här är min lilla älskling, sa kvinnan och drog ut en
mycket liten, mycket smal, svart katt i nackskinnet. De gulgröna ögonen
lyste i nattlampans sken.
-WRRREEEUUUOOOW, sa katten.
-Fantastisk röst, sa Coco.
-Siames i släkten, sa kvinnan. På mammans sida.
Katten rev till Asta på nosen när hon böjde sig fram
för att titta på underverket.
-Hon tycker om er, sa kvinnan och log. Och så har ni så
spännande balkonglådor.
-Så det är därför det växer så bra
i år, sa Beata. Felin gödselspridare.
-Intet ont som inte har något gott med sig, sa Coco och höll
sig på säkert avstånd.
Arkiv
copyright hamnqvist |