-Det här med sport var ingen dum idé, sa Coco och bredde ut sig i restaurangvagnen. 
-Snö, sa Beata drömmande. Ren luft och vit snö och tyst. Det ska bli ljuvligt. 
-Är det inte lavinfara så här års? sa Asta och knaprade på ett något väderbitet wienerbröd. 
-Du och dina katastrofer, sa Beata. Det är fint väder. Solen sken på väderkartan och backarna är fulla av pistmaskiner.
-Och pistvakter, sa Coco. 
-Det är i alla fall bättre än att spela curling med er två igen, sa Asta. Ni har inga anlag för finlir överhuvud taget. 
-Nu ska du inte vara pipig, sa Coco. Vi spelade med taktik och finess.
-Du blev ju bättre placerad än den där tjocka taxen vi tävlade emot, sa Beata. 
-Blåmärken överallt, vidhöll Asta och åt upp hallonsylten på mitten hon sparat till sist.
-Jaja, sa Coco. Det är smällar man får ta. Men det är bara att bryta ihop och gå vidare.
-Det där har du snott från Mark Levengoods farmor, sa Asta.
-Det är lika sant för det, sa Coco. 
Tåget tuffade genom barrskogen och framåt gryningen kunde de se Jämtland breda ut sig utanför kupéfönstren. Snötyngda träd och sluttande gärden gömda under vinterkappor mötte de första fjällsluttningarna. 
-Tänk vad kul för dig sen när du gått klart skidskolan och får följa med oss upp på Åreskutan, sa Coco och tittade ut från överslafen.
-Mmmm, sa Asta.
-Fobier går över om man tränar, sa Beata. Snart kastar du dig utför svart backe. 
-Jag kan knappt bärga mig, sa Asta utan någon som helst övertygelse.

-Det här var inte vad de sålde på oss på resebyrån, vrålade Coco genom den piskande vinden på Åreskutans topp. 
-Vi skulle ha tagit oljeställ istället, skrek Beata tillbaka i spöregnet. 
-Det finns bara en sak att göra. Ta sig ner så fort som möjligt.
-Det är svart backe, sa Beata. 
-Finns det ingen taxi här uppe? sa Coco.
-He ba å åk, sa Asta och ställde sig på carvingskidorna och visslade iväg ner mot räddningen och torra kläder.
Coco och Beata tittade efter henne.
-Så vad gör vi nu? sa Coco.
-Vi går, sa Beata och spände av sig skidorna. 
-Pinsamt men klokt, sa Coco och packade ihop sina. 
-Vilken tid det tog för er, sa Asta som satt i After Ski-baren och lapade varm choklad. 
-Vi tog det säkra före det osäkra, sa Coco.
-Vi bröt ihop och gick vidare, sa Beata.
 

Arkiv

copyright  hamnqvist