-Kattvakt? Över min döda kropp, sa Coco. 
-Det kan vara lönsamt, sa Beata. 
-Inga pengar i världen skulle förmå mig att ha den där katten i närheten. 
-Hon jobbar på teatern, sa Asta.
-Klart vi ska ha den urgulliga missen här, sa Coco. Hur många månader sa du?
-Två dagar, sa Beata. 
När katten kom, en sen eftermiddag, tittade den stint på Coco med sina gulgröna ögon och kissade sen länge och väl i favorithörnet i soffan. 
-Jag stryper den, sa Coco. 
-Det gör du inte alls, sa Beata. 
-Hon är gift med en filmproducent, sa Asta.
-Klart katten ska få kissa i soffan, sa Coco.
Nästa morgon låg en död spindel i Cocos frukostkaffekopp. Katten log i mjugg där den satt i fönstret och tvättade sig med lång skär tunga. 
-Jag hatar spindlar, skrek Coco. Ta bort den.
-Den är död, muttrade Beata och stjälpte ner den i soppåsen. 
-Ta ut soppåsen, sa Coco. Jag vägrar att leva med ohyra under diskbänken. 
-Den var faktiskt stor, sa Asta. Och svart. 
-Ja ja, sa Beata och tog ut påsen. 
-Det är den håriga saken som har gjort det, sa Coco och gav katten det onda ögat. 
-Det är en ny storfilm på gång i Trollywood, sa Asta. Hennes matte är visst inblandad.
-Skulle välja ut skådespelare tror jag, sa Beata. 
-Fantastiskt vacker katt det där, sa Coco. Och duktig på att jaga.
Katten gäspade och såg uttråkad ut. Några timmar senare hade Coco tagit sig igenom duschen och garderoben, redo att möta Linnégatan för en promotionpromenad. Hon stod i hallen och finjusterade makeupen. Sen stack hon ner fötterna i det senaste fyndet från en ganska kostnadskrävande shoppingresa till London. 
-Nu ska hon ut!
-Glöm inte att köpa mjölk, sa Beata. 
-Kattkräket, väste Coco och grabbade katten i nackskinnet. Hon har spytt i mina skor.
-Och här står ni och väntar när jag kommer, utbrast grannen och klev in genom dörren. Med min lilla älskling. 
Coco justerade snabbt greppet. 
-Vår lilla darling, kuttrade Coco. Katten bet henne raskt i tummen. 
-Kan ni ta henne nästa helg också? undrade grannen och slängde upp katten på axeln. 
-Självklart, sa Coco. Ta hit henne bara. Vi ska ta så väl hand om henne. 
-Är du galen? undrade Asta när grannen gått. Du hatar ju kattskrället. 
-Vi låser in henne i skafferiet, sa Coco. Det får vi stå ut med för den goda sakens skull. 

Arkiv

copyright  hamnqvist