Ur arkivet

Måndag den 6 augusti 2001
Sicilanska kontakter

-Aldrig mer Sicilien, sa Coco och kastade resväskan i väggen. 
Den dråsade ner med ett brak på den oäkta persiska mattan. Coco letade fram en omsorgsfullt inlindad konjaksflaska bland de solblekta klänningstrasorna.
-Det var underbart på Sicilien, sa Asta. Etna var fantastisk. 
-Det var tur att jag fick hem er, sa Beata. 
-Du fick hem oss? sa Asta och snubblade på resväskan.
-För att inte tala om hur praktiskt du ordnade allting, sa Coco. Skål för den perfekta semestersabotören.
-Jag ser bara till ditt bästa, sa Beata, och att sitta som en hundrafemtiokilos matrona i Palermo passar inte dig.
-Det var en fantastisk man, sa Coco. 
-Det finns inga fantastiska män, sa Beata. Bara bättre eller sämre skådespelare. 
-Det var hans jobb, sa Asta.
-Ja ja, sa Beata och viftade undan henne. 
-Jag undrar fortfarande hur den där bläckfisken smakar, sa Coco.
-Helt underbart antagligen, sa Asta. Synd att kravallerna kom precis när vi skulle äta middag.
-Vi kan skatta oss lyckliga att inte alla poliser var upptagna med det där krafset i Genua, sa Beata. 
-Jag undrade just vad du skulle med luvan och kofoten till, sa Coco. Det brukar inte ingå i din necessär. 
-En bra kvinna reder sig själv, sa Beata. 
-Och se vad det leder till, sa Coco. Fjorton dagar i arresten. 
-Det har inte gjort någon större skada, sa Beata. Trimmade figuren en aning.
-Men var det nödvändigt att ta i så? undrade Asta. 
-Samtal, nätverkande och samförstånd, sa Beata. Det är ingenting som biter på verkligheten. En rak höger utan förvarning. Som han sa, Socker-Conny: Med ett schysst järnrör slår man hela världen med häpnad. 
-Den där stackars polisen blev definitivt häpen, sa Coco. Tur att han lyckades koppla en Nelson på dig direkt.
-Jag gjorde mitt bästa, sa Beata. 
-Det var tur att Coco hade sina kontakter, sa Asta. 
-För maffian var inte mycket att stå efter, sa Coco. 
-Hela vår charm gick åt där på polisstationen, sa Asta.
-Tacka din lyckliga stjärna att de gillar nordisk svalka, sa Coco.
-Annars hade vi aldrig fått ut dig, sa Asta.
-Krafs, sa Beata.
-Aldrig mer Sicilien, sa Coco. Hur ska jag stå ut?
 

Arkiv

copyright  hamnqvist