Måndag den 26 november 2001
Tacksam existens
-Är du här nu igen, sa Coco.
-Jag kan inte sova, sa spöket.
-Så går det när man är sysslolös hela dagarna,
sa Coco.
-Beata snarkar, sa spöket.
-Jaså det, sa Coco. En kudde brukar hjälpa.
-Jag har försökt, sa spöket, men då började
hon hosta istället.
-Jag tror att hon är allergisk mot dun, sa Coco och zappade runt
några varv på teven.
-Du struntar i hur jag har det, spöket bittert. Ingen här
bryr sig om mig.
-Blir inte rädda för dig menar du? sa Coco. Vi är nog
lite för rutinerade för det.
-Har ni rutin på vålnader, sa spöket och lät
en aning sarkastiskt.
-Du tror inte på mig? sa Coco förvånat.
-Klart jag inte gör, sa spöket. Människor är bara
en produkt av våra fantasier. Se här.
Spöket stack en hand genom Cocos knä.
-Ingenting, sa spöket. Du finns inte.
-Klart jag finns, sa Coco. Det är du som är en tveksam sort.
Titta här istället.
Hon svepte med handen genom den dimmiga figuren i soffan.
-Så där kan du väl inte göra heller, sa spöket.
-Stoppa mig då, sa Coco och boxade till med andra handen.
Spöket gled upp mot taket.
-Ta mig om du kan, sa det. Men det kan du inte. Du är kass, kass,
kass.
-Du din lilla dammråtta, sa Coco och slet åt sig sopborsten
som stod bortglömd i ett hörn. Jag ska visa dig.
-Vad sysslar du med, sa Beata sömndrucket. Städar du?
-Dammråttan där i hörnet ifrågasatte min existens.
Beata tittade oförstående på Coco.
-Spöket, väste Coco.
-Jaså det, sa Beata. Jag trodde att du blivit allvarligt sjuk.
-Ni finns inte, pep spöket skadeglatt och hovrade runt taklampan.
-Men du pratar ju med oss, sa Asta som också vacklat ut i vardagsrummet
insvept i sitt täcke. Ser du i syne?
Spöket retirerade in i ett hörn.
-Jag vill inte vara ensam, kom det till slut.
-Finns det inte gott om spöken någonstans, sa Asta. Råda
säteri, Skansen Kronan eller Bubbles?
-Det är klart, sa Beata. Så gör vi.
-Det känns tomt, sa Asta några dagar senare.
-Ja, sa Beata. Och inte visste jag att det fanns så många
lik i garderoberna på en vanlig kommunal förvaltning.
-Nej, man kan bli mörkrädd för mindre, sa Coco.
Arkiv
copyright hamnqvist |