Ur arkivet

Måndag den 26 november 2001
Tacksam existens

-Är du här nu igen, sa Coco.
-Jag kan inte sova, sa spöket. 
-Så går det när man är sysslolös hela dagarna, sa Coco. 
-Beata snarkar, sa spöket. 
-Jaså det, sa Coco. En kudde brukar hjälpa. 
-Jag har försökt, sa spöket, men då började hon hosta istället. 
-Jag tror att hon är allergisk mot dun, sa Coco och zappade runt några varv på teven. 
-Du struntar i hur jag har det, spöket bittert. Ingen här bryr sig om mig. 
-Blir inte rädda för dig menar du? sa Coco. Vi är nog lite för rutinerade för det. 
-Har ni rutin på vålnader, sa spöket och lät en aning sarkastiskt.
-Du tror inte på mig? sa Coco förvånat.
-Klart jag inte gör, sa spöket. Människor är bara en produkt av våra fantasier. Se här.
Spöket stack en hand genom Cocos knä. 
-Ingenting, sa spöket. Du finns inte. 
-Klart jag finns, sa Coco. Det är du som är en tveksam sort. Titta här istället.
Hon svepte med handen genom den dimmiga figuren i soffan. 
-Så där kan du väl inte göra heller, sa spöket. 
-Stoppa mig då, sa Coco och boxade till med andra handen. 
Spöket gled upp mot taket.
-Ta mig om du kan, sa det. Men det kan du inte. Du är kass, kass, kass.
-Du din lilla dammråtta, sa Coco och slet åt sig sopborsten som stod bortglömd i ett hörn. Jag ska visa dig.
-Vad sysslar du med, sa Beata sömndrucket. Städar du?
-Dammråttan där i hörnet ifrågasatte min existens. 
Beata tittade oförstående på Coco. 
-Spöket, väste Coco.
-Jaså det, sa Beata. Jag trodde att du blivit allvarligt sjuk. 
-Ni finns inte, pep spöket skadeglatt och hovrade runt taklampan.
-Men du pratar ju med oss, sa Asta som också vacklat ut i vardagsrummet insvept i sitt täcke. Ser du i syne?
Spöket retirerade in i ett hörn.
-Jag vill inte vara ensam, kom det till slut. 
-Finns det inte gott om spöken någonstans, sa Asta. Råda säteri, Skansen Kronan eller Bubbles?
-Det är klart, sa Beata. Så gör vi. 
-Det känns tomt, sa Asta några dagar senare. 
-Ja, sa Beata. Och inte visste jag att det fanns så många lik i garderoberna på en vanlig kommunal förvaltning. 
-Nej, man kan bli mörkrädd för mindre, sa Coco. 
 

Arkiv

copyright  hamnqvist