Ur arkivet

Måndag den 20 augusti 2001
Drömmar om film

-Man kanske ska bli sån där demonproducent, sa fanskapet. Åka på Oscarsgalor, filmfestivaler i Cannes, Guldbaggeutdelningar.
-Fantomregissör, sa Asta. 
-Eller filmstjärna, fortsatte fanskapet utan att lyssna så noga. Åka limousine och dricka champagne hela dagarna.
-Du blir så krattig i pälsen av alkohol, sa Asta. Den klibbar ihop på något sätt.
-Jag drattar inte alltid i, sa fanskapet sårat.
-Ofta nog, sa Asta. 
-Sist hade jag flytväst.
-En ynka oliv räddade livet på dig, det är sant. 
-Om jag var en känd filmstjärna skulle folk hålla rätt på mig och inte lämna mig ensam timmavis i baren.
-Jag lämnade dig där för att du skulle spana på folk, sa Asta. Det var en massa hysch-hysch och jag fick inte vara med.
-Man måste insupa atmosfär för att kunna bli kreativ, sa fanskapet. Se bara på de verkliga stjärnorna. De har en metod. De lever sig in i saker. Studerar verkligheten. 
-Och jag som trodde att det bara var film. 
-Dustin Hoffman sprang flera timmar om dagen för att känna hur det var att vara med i Maratonmannen.
-Men han var ju med?
-Hur rollfiguren skulle känna det, sa fanskapet. Är du alldeles fantasilös eller?
-Aha, sa Asta. Och vilken film levde du dig in i går då? Trainspotting? Vem är rädd för Virginia Woolf?
-Igår var jag Humphrey Bogart i Casablanca. Alla jublade.
-Fantastiskt, sa Asta. Jag måste ha missat någonting.
-Och du låg väl och sov som vanligt?
-Det är faktiskt ett ganska intensivt tempo här på dagarna. 
-Veklingar, sa fanskapet. Så går det när medelmåttor ska försöka efterlikna oss genier. Utan passion blir det bara tungt och trögt. 
-Och så hade vi den där uppgiften att lösa till idag, sa Asta. Hur gjorde du med den?
-Uppgiften? Fanskapet tittade upp i taket.
-Läxan, förtydligade Asta sig. Avslutningen på hela den här folkhögskolekursen.
-Åh den, sa fanskapet. Jag tänkte lösa den på ett annorlunda sätt. Improvisera. När man kan sina saker går det att köra på lösa boliner. Vara fri i sin konst. 
-Ska du improvisera fram ett helt års bokföring? sa Asta.
-Dubbel italiensk, sa fanskapet. Med saltomortal. 
-Saltad räkning heter det, sa Asta. 
-Går det så går det, sa fanskapet.

Arkiv

copyright  hamnqvist