-Januari förnekar sig inte, muttrade Beata och knappade in ännu en räkning på internetbankens sida för kommande uppdrag. Högen av betalda räkningar växte under skrivbordet och högen oöppnade kuvert tornade upp sig i brevkorgen.
-Lilla bilen gick inte igenom besiktningen, sa Asta och slängde sig med ytterkläderna på i soffan. Rostig tvärbalk och permanent handbroms på vänster fram.
-Permabroms, sa Coco. Den är lite sibirisk av sig när det kommer till bromsar.
-Du tänker på förra gången när hela bromspaketet satt som fastfruset, sa Asta. 
-Kostade en hel del vill jag minnas, sa Coco från andra änden av soffan.
-Prata inte om det, sa Asta blekt och sjönk djupare ner i den. 
-Blev hon kär i bilbesiktigaren den här gången också, fortsatte Coco medan hon knappade på fjärrkontrollen.
-Grät av lycka hela vägen hem, sa Asta.
Coco tryckte frenetiskt på knapparna. Det hände ingenting.
-Fjärrkontrollen är död, sa hon.
-Jag satte i nya batterier igår, sa Beata och tittade upp från pc:n.
-Märks inte, sa Coco. Vi får köpa en ny. 
-Vänta ska jag titta på den, sa Beata. Jag ska bara skriva ut ett kontoutdrag. 
Skrivaren morrade till och drog med sig ett papper. Sen stannade den med en stilla suck mitt i utskriften. "Inget papper" började ett felmeddelande på skärmen.
-Inget papper, röt Beata. Det är fullt med papper i den där pokkers apparaten. 
-Reparation, sa Asta och snodde av sig halsduken. Känns bekant på något sätt. 
-Kostar pengar, sa Coco. Inte okänt det heller. 
-Vi får hitta på någonting, sa Beata. Det här går inte ihop sig. 
-Samla ölburkar, sa Asta. Då får man frisk luft också. 
-Hård konkurrens, sa Coco. Sälj lilla bilen istället. Då får vi in en hacka.
-Ingen av er har funderat på vanligt hederligt arbete? undrade Beata.
-Du arbetar ju, sa Coco häpet. Räcker inte det?
-Det skulle fungera alldeles utmärkt, sa Beata, om ni inte levde lyxliv hela dagarna.
-Lyxliv, sa Coco. För att man unnar sig lite kaviar och champagne ibland?
-Lyx, sa Asta oförstående. Gåslever är väl i var mans mun?
-Det avgör saken, sa Beata. Det blir bröd och vatten resten av månaden. Ett äpple på söndagar om vi har tur.
-Ingen dum idé, sa Coco och klappade sig på magen. 
-Kanske vi slipper workouten på Hagabadet, sa Asta och lyste upp. 
-Jogga är gratis, sa Beata.
-Glädjedödare, sa Coco och Asta i kör. 
-Precis som vatten, fortsatten hon bistert.
-Strejk, skrek Coco. Blockad, tjöt Asta.
-Ordning och reda, sa Beata nöjt.

Arkiv

copyright  hamnqvist