-Jaha, sa Beata käckt. Nu är det bara surströmmingen kvar. 
-Du, sa Coco. Klockan är inte nio och jag är inte klar med frukosten än. Kan du spara perversiteterna till senare?
-Åh, så härligt, sa Asta. Surströmming. Det var så länge sen.
-Ett år sen, sa Coco. En nanosekund i kosmos.
-Hon är beroende av sin strömmingsidentitet, sa Beata. Vad har hon annars kvar?
-Karriär, man, barn, sa Coco. Inte.
-Just det, sa Beata. Därför har vi surströmmingsskiva i helgen.
-Åh herregud, sa Coco. Jag har bokat en weekend i Österlen.
-Den är avbokad, sa Beata. Du får låna min gasmask.
En sen söndagseftermiddag låg Coco på soffan och tittade ut över slagfältet. Beata gick runt med en kvast och vispade i konfetti, mandelpotatisskal och aska.
-Du ser ut som Mette-Marit, sa Coco. Askepott i full aktion.
-Tur att det är ett år kvar till nästa gång, sa Beata.
-Men det var inte så tokigt ändå, sa Coco. Rätt fräck mat egentligen.Sushi på norrländska. 
-Då gillar jag den polynesiska bättre, sa Beata. Lime och rå fisk, det är fräscht.
Ett rassel hördes i hallen. Asta kom in i rummet.
-Aldrig mer, sa hon.
-Va? sa Coco och Beata.
-Aldrig mer en surströmming, sa Asta.
-Skojar du?
-Nu kommer jag ihåg hur det var, sa Asta. 
-Du kan inte döma ut ett bra kalas på magnituden av bakfyllan, sa Coco.
-Alla uppskattade det, sa Beata.
-Jag har drömt mardrömmar hela morgonen, sa Asta blekt. 
-Vad har du drömt, sa Coco.
-En scen, sa Asta. Mörkt men strålkastare lyser upp ett långt bord med burkar. Tio män med röda ansikten sitter på rad. Ett tidur sätter igång. Och så tar de varsin strömming. Hela. De tar dem i svansen och sänker ner i gapen och river av köttet med löständerna. En  del sänker dem bara. Blurp ner i magen. Och så håller de på. Fisk efter fisk. Spyhinkarna stod bakom stolarna. Rekordet ett år var 52 stycken. 
-Vilken rysare, sa Beata och satte sig ner.
-Tim Burton kunde inte ha gjort det bättre, sa Coco.
-Surströmmingsnatta, sa Asta. Jag kommer ihåg det nu. Och vet ni vad priset var?
Coco och Beata satt tysta.
-Gratis surströmming resten av året.
-Jag tror jag måste städa lite, sa Beata.
-Är snapsen slut? sa Coco.
 

Arkiv

copyright  hamnqvist