Måndag den 30 oktober 2000
Sjösjuka
-Jag åker inte färja, sa Coco. Det är mycket enkelt.
Kan vi inte chartra ett plan så följer jag inte med.
-Snälla vän, det går inget charterflyg till Skagen,
sa Beata. Det är färjan eller stanna hemma som gäller.
-Känner vi ingen pilot, sa Asta. Som behöver några
flygtimmar?
-Nu ska du inte hålla på och dutta med den där bortskämda
paddan, sa Beata och tappade tålamodet. Först gnäller hon
över att vi är så tråkiga och att ingenting händer
och sommaren är slut, och sen när man kommer med ett trevligt
och konstruktivt förslag så passar inte galoscherna. Nej, det
ska vara lyx och flyg och specialchartrat och vem ska betala? Jag åker
själv.
-Jag kommer med, sa Asta motvilligt för att hon inte tycker om
att välja sida i konflikter. Men Skagen har sin speciella dragningskraft
och hon kunde inte stå emot utsikten till riktiga rundstycken och
saltstänkta promenader kantade av nostalgiska minnen av Stavanger-gutter
och andra trevliga typer som man kan fiska upp i Jyllands farvatten.
-Nå, sa Beata bistert och spände ögonen i Coco som
hovrade i soffan och var uppenbart frustrerad. Ska du sitta hemma och häcka
hela helgen medan vi har det gemytligt i Skagen?
Coco blossade irriterad på sin Gauloise.
-Kommer du eller kommer du inte?
Coco tog ett djupt andetag.
-Jag vill, men jag kan inte.
-Vadå kan inte? sa Beata. Vad är det för dumheter?
Det man vill det kan man.
-Jag klarar inte färjan, sa Coco.
-Du är en sån urbota snobb, sa Beata. Bara för att
det inte är första klass och champagne i varje gathörn så
klarar du inte av det.
-Ska du verkligen ta i så dant, sa Asta. Det kanske är någonting
annat som ligger bakom. Hon kanske är allergisk mot smörgåsbord
eller dansbandsmusik eller nå´t?
-Jag är inte allergisk, sa Coco. Jag blir sjösjuk.
-Vad blir du sa du, dundrade Beata.
-Sjuk, sa Coco. Jag blir sjuk av sjön. Det räcker med att
jag ser vågor på tv så mår jag illa.
-Men alla lyxkryssningar du varit på i Medelhavet, sa Beata häpet.
-Spenderade dem på den lyxiga toaletten, sa Coco. Fullständigt
bortkastat.
-Det finns plåster, sa Asta.
-Och tabletter, sa Beata.
-Slå mig medvetslös och lägg mig i bagageluckan så
kanske det ordnar sig, sa Coco.
Astas arkiv
copyright hamnqvist |