Måndag den 15 maj 2000
Underbart är andras kort
-Kom inte dragandes med Havanna nu igen, sa Beata och la ner stickningen.
Asta låg på vardagsrumsgolvet omgiven av resekataloger
och utskrifter från Internet.
-Klanka inte på det lilla livet, sa Coco från soffan. Hon
behöver rasta sin fantasi.
-Tur och retur, sa Asta till telefonen. Med avbeställningsskydd.
-Vem pratar hon med, sa Beata misstänksamt. Det är väl
inte riks?
-Riks finns inte längre, sa Coco. Läser du inte ekonominyheterna?
-Jodå, sa Beata,. och så fort de sänker i ena änden
så tar det igen det i den andra. Någonting har blivit dyrare.
Jag känner det på mig.
-Det är ett Visa-kort, sa Asta. Numret är...
Beata stelnade till.
-Jag känner igen det där numret, sa hon och vände sig
till Asta. Du kan inte använda det så där utan vidare!
-Lugna dig, sa Coco. Några kronor hit eller dit spelar väl
ingen roll. Så länge hon har roligt.
-Tjugotvå tusen, sa Asta. Då skickar ni biljetterna? Kalas.
-Tjugotvå tusen, skrek Beata i falsett.
Coco ryckte till och sprätte iväg glöd och aska över
rummet.
-Nu får du lugna ner dig, sa hon irriterat.
-Ja men den galna människan köper biljetter för tio
tusentals kronor och betalar med kort till främmande människor
som vi inte ens sett röken av.
-Det är väl ingenting att hetsa upp sig för, sa Coco.
Det är snart krig i halva Afrika. Då kan man börja hetsa
upp sig.
-Nu har jag beställt en resa, sa Asta stolt.
-Jag hörde det, skrek Beata.
-Till Bora-Bora, fortsatte Asta. Jag ska dansa hula-hula och ha kokosnötsbehå
och hibiskusar i örat.
-Äntligen, sa Coco. Otroligt, fantastiskt. När åker
du?
-Nu, sa Asta och log vitt och brett.
-Underbart, sa Coco.
-Fråga vems kort hon använde, väste Beata med kvävd
stämma och pekade med ett krokigt finger på Asta. Coco tittade
förvånat på henne. Asta nickade glatt tillbaka.
-Använder du mitt kort för att åka på lyxresa
till Söderhavet? röt Coco. Jag ska flå dig levande ditt
otäcka lilla stycke.
-"Klanka inte på det lilla livet", sa Beata spydigt när
Coco kom tillbaka svimfärdig av att behöva röra sig hastigt
i upprätt läge. "Hon behöver rasta sin fantasi".
-Den har hon rastat för sista gången, sa Coco bistert. När
jag kommer till Bora-Bora ska hon få se på andra bullar.
-Ska alla åka till Bora-Bora helt plötsligt, sa Beata. Vänta
på mig!
-Du får använda eget kreditkort, sa Coco och försvann
ut i hallen. Mitt är övertrasserat för länge sen.
-Snåljåpa, muttrade Beata och ringde flygbolaget.
Astas arkiv
copyright hamnqvist |