-Hur kör du egentligen, sa lilla bilen irriterat på Sankt Sigfrids plan. Först är det inte bråttom och sen är det bråttom. Hur ska du ha det?
-Vad menar du, sa Asta och tittade ut på naturen medan hon nästan mejade ner en cyklist som körde mot rött. 
-Där till exempel, sa lilla bilen och bromsade själv. En cyklist.
-Oh hoppsan, sa Asta. Var det en cyklist där? Ska inte de hålla sig på cykelbanorna?
-Jag fattar inte vad det är med dig, muttrade lilla bilen. Disträ och konstig. Glömmer att tanka och glömmer att jag har ont i kopplingen. Du tänker inte.
-Jag? sa Asta förvånat. Visst tänker jag, men på vad? 
-Världsfreden? Miljöförstöringen? Själavandring?
-Nej, sa Asta ärligt. Jag tänkte nog mer på om man kan åka till månen utan att ha flygcertifikat. Och att man kan prenumerera på trosor. 
-Åh fy så töntigt, sa lilla bilen. Kan man inte prenumerera på en intelligent ägare också?
-Det är inget fel på min intelligens, sa Asta stött.
-Nej, du använder den så sällan så den kan inte vara så utnött.
-Och vad är det att vara intelligent då? Om jag får fråga? Kunna köra mot rött i rusningstrafik?
-Det kräver en hel del intelligens att köra i rusningstrafik, faktiskt, sa lilla bilen.
-Kan jag inte tro, sa Asta, det är ju mest karlar som är ute och harvar. 
-Ska vi slå vad, sa lilla bilen, att du skulle kunna klå den där gubben bara genom att vara lite smart.
Asta tittade i backspegeln. I andra filen, snett bakom dem, kom en pösig karl i en pösig ny bil med outtalbart namn. 
-Lägg dig framför honom nu, sa lilla bilen. 
Asta gjorde som hon blev tillsagd och pösmunken bytte genast fil. En riktig karl i en ny fin bil kan inte ligga bakom ett kultskrälle. 
-Och nu kommer bussen att svänga ut över två filer så håll dig nära den så han inte kan komma in framför dig. 
Pösmunken fastnade bakom bussen och svor eder. 
-Sen spättar vi på lite så att han måste in bakom oss. 
Pösmunken stod ut ett tag med förnedringen men bestämde sig för en ny strategi och la sig två filer åt höger.
-Men han ska in i samma som vi sen, sa lilla bilen.
-Hur vet du det? undrade Asta som inte fattade mycket alls. 
-Det syns på honom, sa lilla bilen mystiskt. Vänta så får du se.
De körde så fort kopplingen orkade och smög upp vid sidan om bilen i mittenfilen. Pösmunken började gasa på. 
-Nej, men han ska rakt fram, sa Asta generat. 
Just då bytte pösmunken fil.
-Dra på nu, väste lilla bilen upphetsat. Gasa!
Asta lydde och lilla bilen pilade som en skållad råtta fram mot Järntorget på tryggt minimiavstånd till bilen framför. 
-Kolla i backspegeln, sa lilla bilen triumferande. Vem kommer där om inte herr ny bil?
-Ja, det gör han faktiskt, sa Asta förundrad. 
-Nu kan du ta det lugnt, sa lilla bilen rutinerat. Nu kommer han inte om. 
-Men det var inte snällt, sa Asta.
-Snällt, fnös lilla bilen. Snäll, det är grisen också….
-men man kan inte ha grisen i sängen för det, skanderade Asta rutinerat. 
-Nej, just det, sa lilla bilen. Du lär dig. 
-Eller blir alldeles förtappad, sa Asta.
-Det är en smaksak, sa lilla bilen.

Astas arkiv

copyright  hamnqvist