-Vem har varit inne i min dator, röt Coco. 
-Fråga hellre vem som har rensat upp i den här svinstian, sa Beata och stirrade stint på Coco.
-Här behövs ingen uppresning, sa Coco. Jag vet precis var jag har allting. Och förreseten städade jag för bara några år sedan. 
-Det var skitigt, framhärdade Beata. 
-Heller lite skit i hörnen än ett rent helvete, fräste Coco tillbaka. 
-Och grejer överallt. 
-Har du slängt saker?
Coco satte sig ner på det tomma golvet. 
-Är du alldeles galen? Min cigarrettpapperssamling. Min hawaiianska loppcirkus. Kokostrumsetet. 
-Bara skräp, sa Beata. Dammsamlare. Du kan uppenbarligen inte ta hand om dig längre. Här fanns onämnbara saker och jag vill inte gå in på några detaljer. Vad det luktade i disken till exempel. Det stor en växtinstallation i ett glas på diskbänken. Kan du tala om vad det var från början? För några månader sen?
-Persilja, sa Coco matt. Jag blev bjuden på middag, kokt torsk med äggsås, och då blev det persilja över. 
-Men torsken tog slut, eller var det den jag hälsade på under vasken. Det där slemmiga som slog dank där inne. 
-Den kokta torsken tog slut och den andre gick hem, sa Coco och letade efter tändstickor. Har du slängt alla mina tändstickor också?
-Hela samlingen, fyra flyttkartonger, forsatte Beata. 
-Du kan inte göra så här mot mig, sa Coco. Jag skriver till kungen och klagar. 
-Gör du det, sa Beata. Jag är republikan. Jag tror inte på en kung som är i rakt nedstigande led en bondgrabb från vischan. Som om det skulle vara något. 
-Jag skriver i alla fall, sa Coco bistert och satte sig framför datorn igen. 
Beata dammade bort några av de sista dammkornen med rättrådig min när det hördes ett vrål från Coco. 
-Du har städat i min hårddisk. Jag har inga drivrutiner kvar. Du har kastat ut allting!
-Det var så mycket krafs där inne, sa Beata. Se så prydligt det är nu. Inget skräp i filerna. Snyggt och prydligt och fort går det också. 
-Och fullständigt obrukbart, vrålade Coco högröd i ansiktet. 
-Så du skriker, sa Beata. Installera lite snygga program nu när du ändå har plats. Få lite ordning på filhanteringen. 
-Jag ska strypa dig, sa Coco, och stycka upp dig i cd-romskivor. 
-Jaha, sa Beata, du har aldrig något nytt att komma med. Det har man redan gjort i USA. Avlidna straffångar som man fryst ner och skivat i millimetertunna skivor, scannat in och lagt ut på nätet. Din anarkistiska livsstil är ute, fortsatte hon oförtrutet. Nu är det ordning och reda som gäller. 
Saker och ting blev otydliga ett tag. Sen hördes ett skrik från Beata.
-Ta ner mig från väggen. Ta ner mig!!!
-Nehej du, sa Coco och la ifrån sig hammaren. Nu är det ordning och reda som gäller. Var sak på sin plats. Goda förebilder ska ha en framträdande plats. 
-Du har förstört min nya cashmerekavaj, ylade Beata. 
-Det är världsliga ting, sa Coco lugnt och tände sin majspipa. 
 

Astas arkiv

copyright  hamnqvist