| Februari 2019 Tantkrämpor och teverehab -Hur har vi det med tantkrämporna idag då? Beata kom inklampande med en träningsbag. -Tur att du inte är man, sa Coco. Då hade du legat risigt till. -Det är väl inget fel med att vara tant, sa Asta nerifrån ryamattan. Faktum är att det tar längre tid att komma upp i huvudstående nuförtiden. -Apropå huvudstående - är yoga verkligen bra för dig? -Det bästa, sa Asta. Vet ni vad det allra bästa är? Coco och Beata tittade på henne, utslängd på mattan med en padda, en skål med hallon- och lakritsskallar och resterna av ett antal chipspåsar. -Kan aldrig vara nyttigt, sa Coco. -Smågodiset, chipsen eller yogan, sa Beata. -Allt, sa Coco. -De tar ut varandra, sa Beata. Summan av lasterna är konstant och så vidare... -Mina laster sätter sig på magen, varenda en, sa Coco. -Det bästa förstår ni, fortsatte Asta utan att lyssna, är att man inte ens behöver göra rörelserna. Man bara tänker dem så blir det effekt. -Man behöver bara tänka motion så får man bättre kondition, sa Beata. Låter för bra för att vara sant. -Jag vet inte om det stämmer på löpning, sa Asta, men det stämmer på en hel del medicinsk yoga i alla fall. -Och hjälper yoga mot allt som kommer med ohämmad konsumtion av kolhydrater också? Coco petade på chipspåsarna med fuskpälstofflan. -Jag behövde lite uppåttjack idag, sa Asta. Det lär regna. -Ja, det ser ut så om man tittar ut genom fönstret. -Mm, sa Asta och knappade på paddan. -Man kan gå ut också, sa Beata. Ut i den verkliga världen. -Få frisk luft som mormor sa, sa Coco. -För avancerat, sa Asta. Avgaser. Cyklister. -Istället för mord och allt annat elände du tittar på. -Tyst vittne, sjuttonde säsongen, sa Asta. -Vi får skicka dig på teve-rehab tror jag, sa Coco. ÷copyright hamnqvist |