Februari 2018
Ut med gamla, in med det nya -Härligt! Coco stod dubbelvikt över den gamla heltäckningsmattan. -Nu ska vi bara få ut den till grovsoporna också. -Otäckt att se, sa Beata. Vinfläckarna går ju att känna igen men vad är allt det andra? -Kattkräk, sa Coco. -Inte över hela mattan väl, sa Asta och tog upp kattkräket i famnen. -Han kommer in överallt. -Jag förstår inte varför katter måste kräkas hela tiden, muttrade Beata. -Och på mattor, sa Coco. -Det är lättare att hålla fast sig i underlaget på en matta, sa Asta. -Undanflykter, sa Coco. De vill bara göra sig märkvärdiga. -Oavsett, sa Beata, så kan vi inte ha kvar det där röda skåpet till nya mattan. Rött och blått är inte vackert. -Äsch, sa Coco. Är det så märkvärdigt då? -Vi ger bort det och köper ett nytt, sa Asta. Jag kollar på nätet. -Och så måste vi ha nya matchande kuddar, sa Beata. -Gardinerna ser lite solkiga ut. -Räven måste ut. -Kan jag behålla soffan, undrade Coco. -För dyrt med en ny, sa Beata. Den får duga ett tag till. -Det blir dyrt det här, sa Coco. -Men det är vår, sa Beata. Man ska rensa ut på våren. -Det är svinkallt fortfarande, sa Coco. -Då måste man trösta sig med något. -Föregå med gott exempel, sa Asta. -Pigga på processen. -Vallfärda till våra heliga platser - varuhusen. -Allt detta för att vi impulsköpte en ny matta? -Men det är en fin matta. -Den bästa, sa Asta och och sträckte ut sig raklång på ryamattan.
÷copyright hamnqvist |